SOS Barnbyar — En institution i spillror — och en ny, svår misstanke

Efter att grundaren Hermann Gmeiner avslöjats som förövare av olämpliga handlingar belastar Falter-granskningar organisationen på nytt: Har deras chefer åratal utlämnat pojkar till en rik stordonator?

av Granskning, FALTER 44/2025, 28.10.2025

Fram till för några dagar sedan satt Hermann Gmeiner fortfarande på träbänken framför Johanneskirche. Alla skulle se bronsstatyn av den berömda barnbygrundaren. Nu har man gömt Gmeiner. Han står inpackad på byggnadsgården i Fabrikstraße 13 — långt från den lilla tyrolska staden Imsts centrum.

Här har Gmeiner efter andra världskriget öppnat den första SOS-Barnbyn, här begravdes han 1986, här dyrkade människorna honom som ett helgon. Det är förbi. Barnskyddaren Hermann Gmeiner, 103 gånger nominerad till Nobels fredspris, mångfaldigt hedrad av påven, ska ha utfört "olämpliga handlingar och olämplig behandling" på minst åtta pojkar i SOS Barnbyar. Det meddelade SOS Barnbyar förra veckan. Var och en av hans drabbade fick 25 000 euro i ersättning. Det är det högsta beloppet som SOS Barnbyar betalar ut. Barnskyddsorganisationen visste om det sedan 2013, men teg i tolv år — och värvade vidare med Gmeiner om donationer.

För SOS Barnbyar är de senaste avslöjandena den största cesuren i organisationens historia. Donationerna rasar, förtroendet är borta, även internt. Som en "skam" betecknade ordföranden för paraplyorganisationen SOS Barnbyar International den åratalånga mörkläggningen av hans kollegor i Österrike och kastade ut grundarnationen ur barnbygemenskapen.

Förmodligen skulle SOS Barnbyar idag fortfarande tiga, om inte Falter i början av september hade avslöjat missförhållandena i barnbyarna Moosburg (Kärnten) och Imst: psykiska och fysiska överträdelser mot barn, utförda av de människor som egentligen skulle skydda dem — omsorgspersoner, pedagoger, ersättningsmödrar, byledare.

Falter avslöjade i början av september olämplig behandling i SOS-Barnbyn Moosburg i Kärnten. En vecka senare publicerades en artikel om våld i Barnbyn Imst i Tyrolen. Granskningarna satte fallet Gmeiner i rullning.

Den verkställande ledningen lovade bättring och reagerade med en reformkommission på Falter-granskningarna. Under ledning av Irmgard Griss, ex-president för högsta domstolen och före detta Neos-politiker, undersöker organet nu den kompletta SOS Barnbyar-apparaten. Att det nu äntligen talas öppet om Hermann Gmeiners olämpliga behandling är kommissionens första arbetsresultat.

Men medan Österrike är chockat inför Hermann Gmeiners djupa fall från barnskyddare till person med olämpligt beteende gentemot barn, öppnar sig nästa avgrund.

Drabbad är just den andra stora ljusgestalten i organisationen: Helmut Kutin. Gmeiners nära vän var ett av de första barnbybarnen. Efter Gmeiners död blev han president för SOS Barnbyar International och SOS Barnbyar Österrike. 2024 dog Kutin, fram till slutet hederspresident för SOS Barnbyar, vid 82 års ålder. Nu belastar dokument, som tillskickats Falter, honom tungt.

Kutin tillät medvetet att en förmodad stordonator med olämpligt intresse för minderåriga fick tillträde till pojkar i barnbyar. Där har han, som vi idag vet, utsatt dem för olämplig behandling. Även verkställande direktör Christian Moser, sedan 2008 i ämbetet och tjänstefriad på grund av missförhållandena i Imst och Moosburg, visste om den olämpliga behandlingen. Det belägger e-post, brev, interna revisions- och kvartalsrapporter och en sakförhållandeframställning.

"Tre nätter i träningslägret är beviljade", står det till exempel i ett e-postmeddelande från år 2017. Bakom den harmlöst klingande meningen döljer sig ett perfidt system av olämplig behandling. För nätterna i ett SOS-träningsläger i Nepal, där barnbybarn uppehöll sig, beviljade Kutin för en gammal bekant: Funcke-Bonnet, förmögen ättling till en bryggeridynasti, boende i den Niederösterreichska kommunen Aschbach-Markt, då 87 år gammal, i augusti 2022 avliden, stordonator till SOS Barnbyar.

Kutin måste ha anat vad som kan hända i Nepal. Han visste bevisligen, det belägger interna dokument, om mannens olämpliga läggning — och att han lever ut den på barnbybarn. Redan två år tidigare hade SOS Barnbyar Nepal utfärdat ett besöksförbud för Funcke-Bonnet. Anledningen: Mannen hade tvingat en pojke till oralt intimt umgänge, kysst två barn och nödgat ytterligare fem att visa sina intima områden, som senare blev känt. I Österrike tog Funcke-Bonnet redan år 2014 barnbybarn i skrevet, klappade deras stjärtar, ville vara ensam med dem.

Allt detta är dokumenterat i underlagen. Cheferna i Österrike hade enligt en intern rapport "sedan senast 2015" kännedom om anklagelser om olämpliga handlingar mot Funcke-Bonnet. De visste att det gång på gång kom till gränsöverskridanden. "Kutin vet besked", som det heter i ett internt mail från år 2014.

Trots detta höll Kutin och Moser inte mannen borta från barn. Man skickade varandra jul- och födelsedagskort, Kutin ska ha besökt Funcke-Bonnet hemma, han önskade honom i februari 2013 "av hela hjärtat att Ni äntligen kan uthärda Er svåra barndom och ungdom genom besöken i Nepal". Personen med olämpligt beteende gentemot barn uppvaktades av barnskyddsorganisationen.

Slutligen hade han under många år donerat pengar till organisationen — år 2010 till och med 900 000 euro direkt till SOS Barnbyar Nepal. För detta drev Funcke-Bonnet på för kontakter med pojkar. Och SOS Barnbyar gav honom dem. Penningbeloppen var viktigare än barnens bästa.

Inför Falter vill SOS Barnbyar inte bekräfta Kutins och Mosers medvetarskap. "Vi namnger i den pågående bearbetningsprocessen inga enskilda personer", heter det i ett ställningstagande.

Sedan när stordonatorn fick övernatta i SOS Barnbyar är oklart. "Till individuella tidpunkter eller personrelaterade detaljer uttalar vi oss av offer- och dataskyddsskäl inte", skriver SOS Barnbyar.

De interna dokumenten belägger: Kutin upprätthöll bästa kontakt med mannen och tog personligen hand om dennes angelägenheter. 2003 informerades SOS-Barnbypresidenten per fax om att Funcke-Bonnet förmodligen uppehåller sig i Nepal. 2005 ägde det första belagda besöket i en nepalesisk barnby rum. Funcke-Bonnet nämnde själv resan i ett julbrev till SOS Barnbyar. I följd därefter uppehöll han sig gång på gång, ofta månadsvis, där. "I Nepal var jag förstås också flera gånger detta år", skrev han i ytterligare ett julbrev 2007. "Även detta år var jag över 2 månader där; Sanothimi, Kavre och Lumbini", noterade han år 2012. På de tre nepalesiska platserna finns SOS Barnbyar.

Vid invigningsceremonin för Barnbyn Lumbini år 2010 satt Funcke-Bonnet direkt bredvid Christian Moser. I ett internt meddelande beskriver SOS-Barnbypresidenten Kutin festen: "Med anledning av invigningen av SOS-Barnbyn Lumbini har vi ställt herr Funcke-Bonnet särskilt i centrum, och han har 'blomstrat upp' och glatt sig mycket över erkännandet av sin storartade donation."

Sovit har Funcke-Bonnet i barnbyarna, som framgår av en e-postkonversation från 2010 med nationaldirektören för SOS Barnbyar Nepal. Även Helmut Kutin visste "bevisligen" om detta, som en intern sakförhållandeframställning från februari 2023 dokumenterar. Ingripit har dock ingen.

Donatorer är förbjudna att övernatta i byarna och att vara ensamma med barnen. Det fastställer SOS Barnbyars egna "Sponsorship Manuals". Reglerna ska skydda barnen. I fallet Funcke-Bonnet gjorde de inte det.

Ungefär år 2013. Då flög SOS Barnbyar för herr Funcke-Bonnet till och med en nepalesisk pojke till Österrike. I ett brev till en SOS-medarbetare bad Funcke-Bonnet att bjuda in den nepalesiska ungdomen, 17 år gammal, till Österrike i tre veckor. SOS-medarbetaren, då i den nuvarande verkställande direktören Nora Deinhammers team och ansvarig för betjäning av privata donatorer, tvekade inte länge. Han uppdrog åt en kvinnlig kollega att ansöka om visum för pojken. Nationaldirektören i Nepal bad han om stöd i detta "projekt".

Ungdomen skulle efter sin ankomst tillbringa den första natten i SOS-Barnbyn Hinterbrühl i Niederösterreich. Därefter sov han i stordonatorns hus i Aschbach-Markt.

Än idag står det i enfamiljshusområdet i den lilla Mostviertler-kommunen. Funcke-Bonnet lät bygga det här i mitten av 70-talet: tujahäck, sadeltak, små fönster, en trappa leder till vindfånget framför entrédörren. På baksidan breder en trädgård ut sig.

Grannarna minns att "herr Funcke-Bonnet" gärna omgav sig med barn. "Hans läggning var känd", säger en kvinna. Funcke-Bonnet ska ha gett barn choklad och målarböcker och åkt med dem till sjön för att simma. Gång på gång ska han framför allt ha bjudit in pojkar till sitt hus. "Jag har förbjudit min son att gå dit", säger en äldre granne.

Även pojken från Nepal kan grannarna minnas. Funcke-Bonnet ska ha påstått att han som fadder får ta hem barnbybarn till sitt hus. Om det kom till olämplig behandling kan inte beläggas.

Ett år senare dokumenterade en barnbymoder för första gången stordonatorns övergrepp. Sommaren 2014 bjöd Funcke-Bonnet in barn från SOS-Barnbyn Altmünster (Oberösterreich) till en bondgård i Aschbach-Markt. Den närvarande barnbymodern skildrade utflykten för en SOS-medarbetare per e-post. Funcke-Bonnet ska ha "klappat" en pojke, han var åtta år gammal, med höger hand på stjärten och med vänster i "skrevet". Han ska ha lovat barnen att de nästa sommar får övernatta hos honom, "ensamma utan omsorgsperson".

De ansvariga vid SOS Barnbyar reagerade tvekande på pedagogens anmälan. Varken polisanmäler de Funcke-Bonnet eller anmäler de händelsen till de ansvariga myndigheterna. Och de förbjuder heller inte Funcke-Bonnet att besöka barnbyarna. Den enda konsekvensen för miljonären: "Det finns ingen fysisk kontakt med barnen som går utöver ett handslag", som det står i en intern sakförhållandeframställning. Med en stordonator ville barnbycheferna inte förstöra relationen.

Inte ens då, när SOS Barnbyar Nepal år 2015 utfärdade ett besöksförbud för Funcke-Bonnet. Barnen hade anmält "incidenter" med stordonatorn. Vad som hade förefallit ville SOS Barnbyar Österrike inte alls så noga veta. Med detta lakoniska svar från Nepal lät man sig i Innsbruck nöjas: "We don't speak about it." I ett brev rättfärdigar sig Funcke-Bonnet. Två barn ska ha lagt sig i sängen hos honom: "They was (sic!) happy therefore and homefeeling."

Istället för att slutligen koppla in myndigheterna uppvaktade SOS Barnbyar mannen vidare. För stordonatorn hotade att "dra tillbaka sina pengar från SOS" och att "packa upp". Enligt de interna dokumenten skulle Helmut Kutin förhindra detta. Han ska ha besökt Funcke-Bonnet och talat med honom.

Fram till år 2020 förblev SOS Barnbyar i kontakt med Funcke-Bonnet. "Vi har redan flera gånger meddelat Er att Ni alltid är hjärtligt välkommen som besökare i SOS Barnbyarna i Nepal, en övernattning i SOS-Barnbyn emellertid inte är möjlig. Jag anmodar Er att acceptera detta beslut", heter det till exempel i ett brev till stordonatorn. Man är dock gärna "behjälplig vid sökandet efter hotell i närheten av SOS Barnbyarna. Likaledes kan vi också chaufferra Er från och till hotellet."

Först sju år efter övergreppen på pojken från SOS-Barnbyn Altmünster och sex år efter besöksförbudet i Nepal reagerade organisationen på enormt tryck utifrån. En whistleblower i Nepal anmälde den olämpliga behandlingen av åtta barn genom Funcke-Bonnet. SOS Barnbyar International polisanmälde fallet den 1 december 2021 hos de österrikiska myndigheterna.

Kollegorna i Österrike krumbugtar sig vidare. Verksamhetsledningen för SOS Barnbyar ska "efter juridisk granskning ha beslutat sig emot en polisanmälan hos åklagarmyndigheten", heter det i ett mail från den 2 december 2021. Man kommer inte att inleda "ytterligare åtgärder" mot den anklagade, därför att "det hos Kutin i sista instans var". Hederspresidenten höll fortsatt sin hand över stordonatorn.

En vecka senare, den 9 december 2021, lämnade SOS Barnbyar Österrike slutligen ändå in en sakförhållandeframställning hos åklagarmyndigheten. Varför organisationen reagerade så sent säger den till Falter inte.

Sommaren 2022 ringde kriminalpolisen på hos Funcke-Bonnet i Aschbach-Markt. "Men han var inte där", säger borgmästare Martin Schlöglhofer, som var med vid husrannsakan. Den anklagade låg på sjukhus, några dagar senare skulle han dö vid 93 års ålder.

Stordonatorns fall ska "från början" ha fördröjts, fastställde en oberoende expertkommission på uppdrag av SOS Barnbyar International åratal senare. Det är "oroande" att organisationen genom sitt beteende "möjligen har förhindrat ett korrekt genomförande och avslut av förfarandet". Offentligt tematiserades denna kritik aldrig.

Med anklagelserna mot Funcke-Bonnet gick SOS Barnbyar först efter dennes död ut till offentligheten. Flera medier rapporterade om en ominös donator som står under misstanke att ha utsatt barn för olämplig behandling. Man ville nu undersöka vilket ansvar Österrike har, hette det från den verkställande ledningen. En redan 2021 beställd kommission under ledning av ex-regeringschefen Waltraud Klasnic kom till slutsatsen att ledande personer vid SOS Barnbyar sedan 2015 har känt till den olämpliga behandlingen av barn. SOS Barnbyar firade sig själv för den förmodade transparensen. Än idag betraktar organisationen fallet som "omfattande bearbetat", som det heter gentemot Falter. "Motsvarande åtgärder har härletts; där knyter vi an till."

Namn nämnde den urvattnade Klasnic-rapporten inga. De tillskickade dokumenten visar: Det handlade om Christian Moser och Helmut Kutin. De mörklade fallet.

Föregående år dog Kutin i en barnby i Thailand. Enligt barnbylegenden var det Gmeiner som förde in vändningen i barnbypojkens liv. Efter samtal med sin mentor ska Kutin 1967 ha beslutat sig för att åka till Vietnam och där bygga upp den då största barnbyn i världen i Ho-Chi-Minh-staden. Under Kutins presidentskap skulle SOS Barnbyar expandera över hela jordklotet. Mottot: "Varje barn ett kärleksfullt hem."

Nu faller myten. Många människor känner sig lurade. Gmeiner och Kutin har inte skyddat barnen. Den ena ska ha utsatt dem för olämplig behandling, den andra ha överlämnat dem till en person med olämpligt beteende gentemot barn — för en gammal, rik mans pengar.