Exklusivt: SOS Barnbyars chef tjänstefriad efter Falter-avslöjandena

Sedan 17 år sitter Christian Moser i spetsen för SOS Barnbyar. Tre veckor efter att grava anklagelser mot organisationen blivit kända har styrelsen nu tjänstefriat honom.

Rapport, FALTER 41/2025, 04.10.2025

Sedan minst 2016 informerad om anklagelserna om olämplig behandling: Verkställande direktör Christian Moser

Styrelsen för SOS Barnbyar har med omedelbar verkan entledigat den mångårige verkställande direktören Christian Moser från sin funktion. "Christian Moser är tjänstefriad tills resultaten av undersökningskommissionen föreligger", säger Annemarie Schlack, medlem av den trehövdade verkställande ledningen, gentemot Falter.

Beslutet ska ha varit nödvändigt för att "säkerställa reformkommissionens trovärdighet och transparens. Denna linje är viktig för styrelsen." Om Moser kommer tillbaka kan Schlack för närvarande inte säga. Den verkställande ledningen, alltså Schlack och hennes kvinnliga kollega Nora Deinhammer, ska ha informerats av styrelsen på fredagen om tjänstefriheten.

Steget är ett brott i barnskyddsorganisationen. Moser är direktionsvåningens ansikte. Tyrolaren arbetar sedan 30 år vid SOS Barnbyar, sedan 17 år är han dess högsta chef, de senaste sex åren delade han ledningen med två kvinnliga verkställande direktörer. Om någon interimistiskt efterträder honom är ännu inte beslutat. "Vi behöver tid för att omorganisera oss", säger Schlack. För stabilitet i organisationen är det sörjt.

Anledningen till Mosers tillbakadragande är SOS Barnbyar-skandalen. För tre veckor sedan avslöjade Falter grav olämplig behandling i en barnby. Fram till för några år sedan utsattes barn i den kärntnerska SOS-Barnbyn Moosburg för fysiska överträdelser, fotograferades i oskyddat tillstånd, bestraffades med mat- och vattenindragning, stängdes in på olämpligt sätt. Byledaren, själv överskridande, visste om det. Direktionsvåningarna likaså.

Den renommerade och donationsfinansierade barnskyddsorganisationen kom i förklaringsnöd.

För fallen av olämplig behandling var inga vaga rykten. Institutet för mans- och genusforskning i Graz listade våldshandlingarna, skedda från 2008 till 2020, detaljerat i en studie. Den tillskickades Falter anonymt. Dess äkthet har SOS Barnbyar bekräftat — också den däri beskrivna olämpliga behandlingen av barn och ungdomar.

Det 100 sidor tjocka papperet, baserat på protokoll, e-post, tjänsteanteckningar och intervjuer, initierades av en modig grupp delvis nya medarbetare — och stuvades efter publiceringen undan i byrålådan av den verkställande ledningen kring Christian Moser.

Studien beskriver inga enstaka fall, utan ett "system av olämplig behandling i barnbyn", som författarna skriver. Detta system skulle bekräfta sig.

Efter att Falter hade publicerat sina granskningar trillade brev, e-post och telefonsamtal från förmodade drabbade in på redaktionen — och ytterligare en studie. Denna gång handlade det om SOS-Barnbyn Imst, den allra första barnbyn, 1951 öppnad av grundaren Hermann Gmeiner.

I Imst, så belägger den andra studien, rådde samma system som i Moosburg: Olämplig behandling, rädsla, repressalier, utgående från byledaren själv. Organisationen mörklade även denna studie.

De nyuppdykta anklagelserna bearbetade Falter i en fortsättningsberättelse och kunde belägga att Christian Moser och Elisabeth Hauser, från 2019 till 2023 i den verkställande ledningen, redan sedan minst 2016 var informerade därom.

Men inte bara de båda cheferna, även myndigheterna, främst den kärntnerska barn- och ungdomshjälpen, har sett åt ett annat håll. Delstatens kontroller, föreskrivna av lagstiftaren, har trots uppenbara indikationer misslyckats. En "riskperson" från Moosburg, som studien kallar honom, hade med myndighetens vetskap till och med hamnat hos Kärntens barnvänner.

Nu utreder åklagarmyndigheterna mot myndigheterna i Tyrolen och Kärnten och mot SOS Barnbyar — på grund av fara för barnets bästa och tjänstemissbruk. Barnen och ungdomarna som blivit drabbade av causan ska inte ha blivit trodda. Delstatspolitiken i Kärnten och Tyrolen vill utreda händelserna "fullständigt", på förbundsnivå krävde alla parlamentspartier att familjeministern Claudia Plakolm (ÖVP) skulle inkalla ett "rundabordssamtal" med experter. Till justitieministern Anna Sporrer (SPÖ) riktade gröna och FPÖ parlamentariska förfrågningar.

Och Moser? Hittills teg den mångårige verkställande direktören. Nu tog styrelsen honom ur skottlinjen. Officiellt tills resultaten av reformkommissionen föreligger.

Kommissionen inkallades som reaktion på Falter-granskningarna. Den leds av en prominent personlighet: Irmgard Griss, ex-president för högsta domstolen och före detta Neos-politiker. Varför kommissionen först nu finns, när den verkställande ledningen redan sedan åratal visste om våldet i barnbyarna? "Vi undersöker om de åtgärder som vidtogs efter de båda studierna fungerar eller om det måste finnas nya", säger Griss till Falter; "Jag förmodar det senare."

Verkställande direktören Schlack vill avvakta. Efter händelserna i Moosburg och Imst skulle man redan ha genomfört många åtgärder, till exempel inrättat en whistleblowing-plattform. Även omsorgssettingen skulle ha förändrats. "För närvarande är endast nio procent av barnen och ungdomarna placerade i barnbyfamiljer", säger Schlack.

De klassiska barnbyfamiljerna kritiseras ofta av fackfolk. Vanligtvis tar en barnbymoder hand om fem till sex barn. Christian Rudisch, som verksamhetsledare ansvarig för alla barnbyar, säger att dessa familjer numera får "höga stödinsatser". Dessa settings skulle fortsatt vara meningsfulla, "eftersom de erbjuder konstans".

Han hänvisar till ytterligare åtgärder: "Vi har byggt om verksamhetsledningens struktur och vi har i byarna ställt om till en digital dokumentation som man i efterhand inte längre kan ändra. Det gör dokumentationen av omsorgsvardagen transparent och begriplig."

Dessutom måste nu alla nya medarbetare ha en akademisk utbildning och ledningspositionerna ska ha blivit mer diversifierade. "Numera är fyra av 14 barnbyledningar besatta med kvinnor", säger Rudisch. Och: I byarna Moosburg och Imst äger regelbundet mottagningstider för barn- och ungdomsombudsmannaskapet för barnen rum.

Den i studierna innehållna rekommendationen att dela och publicera dem internt ignorerade SOS Barnbyar emellertid. Nu lovar organisationen bättring. "Kommissionens resultat och rekommendationer kommer vi att publicera internt såväl som externt. Vi måste ändra dynamiker — där finns ingen väg förbi. Jag gör detta till min agenda", säger Schlack.

När kommissionen kommer att avsluta sitt arbete kan Irmgard Griss inte säga: "När vi är färdiga." Studierna från Moosburg och Imst har hon ännu inte läst. Man befinner sig fortfarande i startgroparna.

Och startgroparna är gropiga. Efter det för två veckor sedan skedda tillkännagivandet att inrätta en kommission stod denna redan i kritik. SOS Barnbyar ville nämligen skjuta in tre styrelsemedlemmar i det femhövdade organet. Med löftet om den oberoende utredningen passade det inte ihop.

"För att vi objektivt ska kunna titta på vad som har hänt är det viktigt att kommissionen arbetar fullständigt oberoende och utan styrelseledamöter", säger Griss. SOS Barnbyar skulle ha accepterat detta. Slutligen vill man i denna causa också belysa direktionsvåningens och SOS Barnbyars styrelses roll.

Få dagar efter att Falter-granskningarna gjorde rundan i Österrike drog styrelseledamoten Willibald Cernko personliga konsekvenser. Den tidigare bankchefen lade ner sitt mandat vid SOS Barnbyar. Han var "inte vuxen uppgiften i detaljdjupet", medgav han och ifrågasatte hela styrelsen som övervägande är besatt med chefer från den privata ekonomin.

Kommer i framtiden också pedagoger att sitta i kontrollorganet? Schlack vill inte framföra något till styrelsen. "Jag är nu ansvarig för att genomföra kommissionens rekommendationer", säger hon till Falter. Man kommer att lära därav och dra konsekvenserna, "så att vi om fem år inte återigen behöver en kommission."